Jag har hyresgäster. Inte så stora och inte så högljudda. Skitsmå faktiskt. Enligt gällande regler faller de under kategorin skadeddjur. Enligt Idas gällande regler faller de under kategorin onödiga djur. Vi ser dem inte så ofta, men vi hör dem. Nu och då ställer de till med party i skafferiet. Jag kan nästan se hur de sitter där i bästa gåbortstassen och ler förnöjt i en hög med havregryn och gammal spaghetti petandes ur mungiporna. De är inte lika petiga med kolhydraterna som jag. Ibland tvingar de ut någon stackare att kolla läget i kompostpåsen. "Kom igen Göran, är du man eller mus?" Göran sväljer högt och vet att han inte har något val. Backar han blir han evig hackkyckling och får leva på jasminris till livets ände...Göran gillar inte smaken på jasminris. Det vet de stora grabbarna. Då och då korsas Görans och min väg ute i köket. Göran får verkligen rekordbråttom när han ser mig. Personligen anser jag det vara en smula ofint. Blir man bjuden på käk kan man väl åtminstone stanna och hälsa?
Göran
Jag vet att jag borde skaffa musfällor. Men det går bara inte. Vi har ju kommit varandra så nära nu...Göran och jag.